If dreams die, life is a broken winged bird that cannot fly.
Jag beundrar människor som vågar ha stora drömmar, hålla fast vid dem och uppfylla dom. Det finns verkligen så få saker som inspirera och får en att känna att man faktiskt kan bli det man mest önskar. Nu har jag inte själv några större drömmar. Allt jag vill i livet är att fortsätta vara lycklig.
Jag har tänkt mycket på människor och drömmar. Vi tillåter inte oss själva att drömma bort till nästintill omöjliga saker för vi kan inte se hur vi ska ta oss dit. Vägen dit finns inte. Man måste skapa den själv. Det lilla man vågar fantisera och önska är faktiskt oftast inom den ramen där man har möjligheter att göra något och påverka själv. Men människor som tänker utanför ramen av vardagen, det är de som blir något. Det är exempelvis svårt att tro att många av dagens största stjärnor har varit mobbade barn i skolan eller jobbat på Mcdonalds.
Sen har jag tänkt mycket att man är så fast i nuet. Och människorna runtomkring låter en minnsann veta att det är nuet som gäller. Öppnar man sig för någon om vad man önskar allra mest i livet om man får drömma stort så får man utan tvekan skratt och tvivel tillbaka. Sen kommer den negativa kritiken som låter dig veta att det du vill fan inte blir lätt; vadå hur? när? Määh vet du egentligen hur svårt det är!? Tillochmed ens närmaste gör detta. För vi ser varandra bara för det vi är nu och det vi är vana att se en person som, inte för det vi kommer bli eller kunna bli, tyvärr. Jag vet inte om ni håller med men jag tror verkligen att det är dessa grejen som inte låter oss drömma och se oss själva i ett större perpektiv än det som redan existerar.
Jag tycker drömmar och alla typer av mål är vackra och inspirerande. Därför tänkte jag tatuera in något som rubriken någonstans på min petita kropp (funderar bara än). Vill ha små motton som påminner mig om vad jag ska leva efter och annat som är fint i livet :) För det sista jag vill är att mitt liv ska vara en fågel med en brusten vinge. Man måste kämpa för att uppnå saker och känna att man flyger emellanåt.
Natti
/ Mirnesa
Jag har tänkt mycket på människor och drömmar. Vi tillåter inte oss själva att drömma bort till nästintill omöjliga saker för vi kan inte se hur vi ska ta oss dit. Vägen dit finns inte. Man måste skapa den själv. Det lilla man vågar fantisera och önska är faktiskt oftast inom den ramen där man har möjligheter att göra något och påverka själv. Men människor som tänker utanför ramen av vardagen, det är de som blir något. Det är exempelvis svårt att tro att många av dagens största stjärnor har varit mobbade barn i skolan eller jobbat på Mcdonalds.
Sen har jag tänkt mycket att man är så fast i nuet. Och människorna runtomkring låter en minnsann veta att det är nuet som gäller. Öppnar man sig för någon om vad man önskar allra mest i livet om man får drömma stort så får man utan tvekan skratt och tvivel tillbaka. Sen kommer den negativa kritiken som låter dig veta att det du vill fan inte blir lätt; vadå hur? när? Määh vet du egentligen hur svårt det är!? Tillochmed ens närmaste gör detta. För vi ser varandra bara för det vi är nu och det vi är vana att se en person som, inte för det vi kommer bli eller kunna bli, tyvärr. Jag vet inte om ni håller med men jag tror verkligen att det är dessa grejen som inte låter oss drömma och se oss själva i ett större perpektiv än det som redan existerar.
Jag tycker drömmar och alla typer av mål är vackra och inspirerande. Därför tänkte jag tatuera in något som rubriken någonstans på min petita kropp (funderar bara än). Vill ha små motton som påminner mig om vad jag ska leva efter och annat som är fint i livet :) För det sista jag vill är att mitt liv ska vara en fågel med en brusten vinge. Man måste kämpa för att uppnå saker och känna att man flyger emellanåt.
Natti
/ Mirnesa
