tankar igen :)
Jag har tänkt på en sak ganska många gånger. Ofta när jag känner mig sliten har jag svårt att se folk i ögonen och vara mig själv. Jag blir blyg. Undra vad detta beror på? Kan det vara så att om jag sminkar mig och tar på mig kläder jag trivs i och tycker om så kan jag stå för mig själv? Jag vet att jag iaf har lättare för att prata med folk och skäms inte för att synas eftersom jag känner att jag uppfattas på rätt sätt, förhoppningsvis.
När jag är osminkad ibland, trött, har smutsiga mjukiskläder på mig och fettigt hår så ser jag inte ut på utsidan som jag känner mig på insidan. Eller så känner jag mig sjukt nere, det syns på mitt utseende och då vill jag inte visa mig ute för jag känner att det har fan inte alla rätt att veta! Jag kan nog känna mig sårbar när okända får se the real me och det gör mig obekväm. Speciellt när jag ska till nått ställe där det cirkulerar mycket folk. Även om jag faktiskt aldrig varit en riktigt fåfäng person. Jag går ju alltid ofixad till Ica och hälften av tiden i gymnasiet tillbringades i mjukisbrallor liksom. Jag kommer inte fram till något eftersom jag inte riktigt förstår detta själv. Mycket märkligt. Precis som man inte vill se ut som en uteliggare när man känner sig som en pingla fungerar det oftast inte att klä upp sig och agera pingla när man känner sig trött, tom eller ledsen inombords. Vi kanske bara tror att vi kan dra på en fasad. Någon som känner igen sig!? Snälla säääg att ni förståår vad jag pratar om haha.
jo du är inte ensam.. jag går typ alltid å är sleten.. mitt jobb e ju inte direkt där man behöver ta på sig klackedojjerna.. Men folk som känner mig behandlar mig inte annorlunda för att jag inte är världens pingla ena dagen, de vet ju att jag faktiskt kan vara vacker oxå ;) Vad jag menar är att de behandlar mig bra i vilket fall så då glömmer man bort att man är sletus. det e ju bara gött å gå i mjukisbyxor hela dagen, har jag fått tummen ur å fått på mig ett par jeans så åker dom av med en gång när jag kommer hem haha ;) sen folk jag inte känner bryr jag mig inte om vad dom tycker om mig i kön på ica, men visst. lite jobbigt e det å va mjukismannen själv, men jag hoppas dom ser mig som en person som inte bryr sig och som vågar "ta för sig". Orka gå med läppglans varje dag lixom ;) alla går ju å är sletna hemma ändå, jag vågar vara en av dom som visar det för allmänheten oxå (fast det kanske jag inte borde?) haha
förlåt för mitt dagboksinlägg:P
Mirre, jag tror alla känner igen sig. Jag gör det iaf. Förresten krya på dig :)
Klart att du inte är ensam om det - jag är precis likadan. Lugn, hehe. Man får ju en boost av självförtroende om man tycker att man ser bra ut när man fixat sig och då är det ju inte så konstigt om man tvärtom känner sig sliten och om det syns, att man då blir mer blygsam med sig själv. Man kan ju inte utstråla något man inte känner... Don't worry about it! ;)
du är inte ensam! hahaha...
jag tror att många tjejer känner igen sig i det du skriver.. det går upp o ner för olika dagar som går..
men det jag hatar mest är när man typ känner sig nere som fan så ska man gå ut o handla eller nåt så träffar man på folk som man känner och man tänker fan jag orkar inte prata just nu.. så springer man o gömmer sig bakom hyllorna, men de kommer ändå så man måste prata.. Det typiskt.. Så tänker massa duma saker efteråt. SO you are not alone...
Haha ja, det där med nyckeln är verkligen stört alltså! Helt sinnesjukt!
haha!!
Nejdå , jag kan inte hela utantill nu, men det handlar om en flicka som får känna på hur riktig kärlek känns när hon fått sitt hjärta krossat av en kille. TROR de blir den iallafall...
Jaa, okej, mina päron e likadana, speciellt mamma. Hon avskyr egentligen att jag tatuerar mig, och denna får hon INTE se!! Gud hon kommer döda mig hahahha...
Ang din text här så känner jag också igen mig, som fan också. Det är ju väldigt ofta för mig...
PUsskram
Hej snygging!
Roligt att läsa, det du skriver är något som jag ofta tänker på och som max-mikael även sa något om på en föreläsning - smink ger kontroll! Det är kanske det man vill uppnå? En känsla över att man har kontroll över hur man ser ut och som du sa "kan stå för det" för det påverkar ju även andra människors sätt att se på en. Vi är ju trots allt människor och vill anpassa oss till världen. För även om det är sant att de som känner en skiter hur man ser ut för de gillar en iaf, så påverkas man tyvärr av omvärlden. Man ger ju ett intryck och då vill man ge ett intryck över hur man vill uppfatts - kanske inte som "den sletna" utan som något annat? Det beror ju på vad man har för intressen?!! Vissa vill ju inte uppfattas som annat en som såna som "jag bryr mig inte" och det visar det med sina kläder. Allt beror ju på vad man vill signalera ut. På krogen putsar alla fjädrarna för fullt, varför? Jo för att ge ett bra intryck. Tyvärr är det ju så att man kan ofta inte se in i okända människors skälar, issåfall vore det mkt enklare! Nu måste vi få folk att se våra själar och försöker då visa "sitt inre" genom sitt yttre och därför kanske man mår dåligt när man känner sig "sleten" för man vet att det är inte som sådan man vill uppfattas för att det är inte sådan man är. Men som sista ord vill jag även tillägga, vilka är det vi bryr oss om? Jo, nära och kära - som älskar en för den man är oavsett hur man ser ut och är det inte dem man borde bry sig om? Och ignorera alla okända som inte betyder något?
Jennie: haha nej gumman det är bara roligt när du skriver :) HAHA jag vet..jag kan gå sletuus ofta som du märkte sist vi såågs liksom men när det blir för ofta brukar jag fan ta mig o kragen och köra nästan hela vägen med läppglans o allt haha.
Emelie: Tack :) Blev bättre under dagen men nu har jag lite ont igen :S
Melissa: hahaha där sa du det! exakt.
Azra: haha fan vad roligt. Du har så rätt! Ibland kan det verkligen vara så..man känner sig helt död, ser helt död ut och så måste man vara social med folk man känner sådär halvt från skolan..fast det är de sista man vill liksom.
Erica: jahaa, låter lite som hon megan fox. Kommer bli säääxy som fan! Om inte mina päron försörjde mig skulle jag gjort de iaf men men..eller så kanske jag borde göra en ändå så kan våra föräldrar prata om våra tatueringar under nån av deras vinkvällar haha..Puss gumman
Hanna: Hej hjärtat! Vad mycket bra och klokt du fick med där. Min smarta lilla hannis. Du har så rätt rätt rätt i allt! Det handlar nog mycket om hur man vill uppfattas och det känns fel om utsidan inte visar det man känner på insidan. Om man kunde skulle man väl helst alltid vilja visa sig från sin grymt bra sida men det skulle inte funka för det skulle inte vara äkta. egentligen tror jag man även måste visa sin sletna sida för att folk se se hela DIG liksom :) och oroa diiig inte..ska skriver på face imörrrn haha. PUSS
Hej älsklings-Mirre!! :) Tack! desamma! Ok face imorrn it is ;) För övrigt vill jag säga att jag LÄÄÄÄNGTAR till på ons, då är du ju med i lken oxå!! I LIKE!:P Kommer bli grymt kul!!! Ha en underbar helg nu!! Pussss!
